Hörneå bys hemsida www.becken.se
Kraftledningens öde 2019 - del 3
Vi återkommer ännu en gång till kraftlinjen genom Hörneåskogen, den som nu rivs. För bakgrund och bilder, se del 1 och del 2. En fråga gällde strömmens ursprung. Kraftstolparna hade skyltar som berättade om Harrsele, och det stämmer med den förklaring som gavs av bybon Sune Lundström för någon dag sedan. Året var 1955 då kraftledningen drogs genom skogen. Sune berättade att han som 15-åring sommarjobbade med linjearbetet i skogen.
Sunes berättelse, med årtalet 1955, förklarar även linjens dragning mellan Hummelholm och Hörnefors. I Hummelholm kopplade man in sig på den linje som anslöt Harrsele kraftverk i Umeälven norr om Vännäs med det kraftledningsnät som fanns utmed kusten och ställverket i höjd med Rundvik. Hummelholm ligger ungefär halvvägs mellan Harrseleforsen och Rundvik. I Hörnefors ansluter linjen till ställverket där gamla Riks-13 går ihop med Kungsvägen, och där distribueras kraften till samhälle och till Hörnefors Sulfitfabrik. Fabriken lades förvisso ned 1982, så där är elkonsumtionen låg idag.
Bild 1. Kraftlinjen genom byns skogar, eller åtminstone i dess närhet (se texten). Fotograf Algot Engström.
Bild 1 visar linjedragning, dokumenterat av Hörneåfotografen Algot Engström. Men frågan kvarstår, vad är det för linje som drogs då? Algot dokumenterade händelser i närområdet och årtalet för fotot torde vara runt 1920. År 1955 hade Algot bara några få år kvar att leva. Skribenten vill gärna tro att bilden visar den första kraftlinje som försåg Hörnefors Sulfitfabrik med elkraft från Mo och Domsjös egna kraftstationer söderut i Gideälven. Där, i höjd med Husum anlades en kraftstation inom samma företag som massaindustrierna i Hörnefors, Husum och Örnsköldsvik, allt ägt av Frans Kempe och dennes Mo och Domsjö AB.
Pappersindustri förbrukar mycket ström, och förvisso kan denna produceras av ångdrivna generatorer på fabriken. Men den tekniska och ekonomiska betydelsen av vattenkraften var och är fortsatt stor.
Bild 2. Ytterligare bild av linjens rivning, i detta fall där linjen korsar Botniabanan.
I dagens artikel del 3 fortsätter vi spekulationerna om dessa kraftlinjer och det som visas i bild 1 i synnerhet. I bild 3 ses en linje som troligen är den vi söker. På digitala kartor genom skogen ses en spindelväv av eldistribution. Från ställverket i Rundvik (för utomstående - strax söder om Nordmaling) fortsätter en ledningsgata norrut, som passerar söder om Ängersjön, och når ställverket i Hörnefors, se bild 4. Detta är samma ställverk som linjen från Hummelholm anslöt till 1955.
Bild 3. Kraftlinjen som berättas om i texten, här fotad på södra sidan av Öreälven i höjd med Långed. Denna linje kommer från ställverket söder om Olofsfors (i höjd med Rundvik), och löper norrut på kustsidan (södra sidan) av Ängersjön till ställverket i Hörnefors. Foto av Skribenten vid dagens promenad - broarna runt Öre-Håknäs-Långed - 14 km.
Linjen från Rundvik till Hörnefors (bild 3) kan vara den som drogs kring år 1920 och som försåg Hörnefors Sulfitfabrik med elström. Varför drogs då ytterligare en linje från Harrsele till Hörnefors 1955. Orsaken till detta kan vara att elproduktionen i Gideälven behövdes i allt större grad till fabriken i Husum. Husum var under en period Europas största tillverkare av Sulftmassa, och drivs än idag. Utbyggnaden av Umeåälven på 1950-talet erbjöd istället ström från Harrsele till Hörnefors, då även denna fabrik byggdes ut och krävde allt mer ström. För detta drogs en ny och kraftigare högspänningslinje genom Hörneåskogen, 1955. Så kan man spekulera. Kraftverket i Harrsele kan läsas om på annat håll.
Bild 4. I artikeln "Julreportage 2015" passerades ställverket i Hörnefors, med denna elektrifierande bild av Redaktör Lena Lindholm.
Bild 5. Även denna bild är från "Julreportage 2015". Kraftlinjen i bild 3 passerar Änget i södra spetsen av Hörneå by. Här med sentida stolpar. Kanske var det ungefär här som Algot Engström fotade bild 1.
Denna artikel skrivs med moderna digitala medel ca 50 meter från forsarna i Öre, en älv som inte vattenreglerats med kraftverk. Den trådlösa tekniken är fascinerande som möjliggör skrivandet av artiklar på Becken-Webben direkt från skogen.
Gunnar Engström, 2019-03-02
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se